Eftersom det går så bra för mina kattuslingar med viktnedgången började jag fundera lite över foder och vad som egentligen är viktigt. 

Vad jag vill ha:

1. Ett foder som får skrällena att gå ner i vikt
2. Ett foder som är nyttigt
3. Ett foder som får dem att bli mätta (så de slutar gny och knota)
4. Ett foder som båda två kan äta (så jag slipper bajsfest när Silver ska göra sitt)

Vad veterinären vill:

1. Ge bra råd
2. Sälja sitt Royal Canine, Specific eller Hills-foder

Ibland är de två viljorna inte kompatibla. Jag har tidigare jobbat en hel del (några år) med just hund- och kattfoder på olika vis och bildat mig en hyfsad uppfattning om vad som i branschen anses vara hälsosamt och mindre hälsosamt. Olika märkens för- och nackdelar för specifika individer spelar givetvis också stor roll, så rent objektivt kan jag inte påstå att ett foder i alla lägen är helt rätt för alla individer. Däremot kan jag påstå att vissa märken generellt sett är bättre än andra. 

Jag tänkte berätta lite om det foder jag själv använder, Acana. 

Acana tillverkas av Champion Petfoods som är ett Kanadensiskt företag. De tillverkar hund och kattfoder enligt filosofin om "Biologiskt Korrekt" utfodring - vilket i stora drag går ut på att djuret äter "så som det skulle kunna ha ätit i naturen", fast i torr form. Fodret är proteinbaserat, dvs det innehåller mer protein än standardfoder. 

"Hundar och katter behöver inte kolhydrater.

Deras naturliga kost innehåller få, om ens några." - www.acana.com

Mitt val av foder har baserats på tre saker: fiskbaserat, hög kötthalt samt lågt kolhydratinnehåll. I Acana Pacifica som jag använder, är kolhydratkällor såsom vete, havre, ris, majs och potatis i princip helt borttagna (det är lite beroende på vilken sort man väljer). Om ni har orkat läsa såhär långt är jag glad, men det här som kommer nu kan man hoppa över om det inte råkar vara superintressant. Här kommer nämligen ingredienserna i Acana Pacifica Cat & Kitten:

Benfri sill, torkad sill, torkad pollock, benfri flundra, benfri kummel, kikärtor, röda linser, rapsolja, gröna ärtor, gröna linser, gula ärtor, sillolja, soltorkad alfalfa, torkad kelp, pumpa, butternutsquash, spenat, morötter, äpplen, päron, tranbär, cikoriarot, maskrosrot, kamomill, pepparmyntsblad, ingefära, kummin, gurkmeja, nypon, frystorkad sill, frystorkad kummel, frystorkad flundra. - www.acana.com

Den uppmärksamme läsaren noterar helt avsaknaden på klassiska kolhydratkällor (de jag räknade upp innan). Varför vill jag då ha ett foder fritt från kolhydrater? För oss människor är kolhydrater än stor källa till energi, vi använder kolhydrater till många grundläggande kemiska processer i kroppen och är ett av våra viktigaste näringsämnen. 

För katter är det däremot så att deras "naturliga" diet i huvudsak består av animaliska produkter (kött av olika slag). Deras kroppar är gjorda för att tillgodogöra sig energi från köttet: proteiner och fetter. En kolhydrat är i största del tomma kalorier för katterna, och blir som lösgodis är för oss - hemskt gott men inte supernyttigt. 

Vart får de då sina vitaminer och mineraler ifrån om de inte äter grönsaker och spannmål, hör jag hur ni frågar i kör. Jo, i naturen äter kissekatterna för det mesta upp hela bytesdjuret (med kranium, ben, brosk, mage och hela köret). I en liten sork finns det massor av trevligheter - hjärnan är full av bra fetter och mineraler, blodet innehåller järn, benen kalcium, inälvorna taurin (som är livsviktigt särskilt för katter!) och magsäcken/tarmarna kan innehålla diverse grönt som den lille gnagaren stoppat i sig innan den föll offer för den hungriga katten. Detta kan katten tillgodogöra sig i högre grad än den kan med stärkelse (glykogen - en kolhydrat som är viktig för människor) från exempelvis potatis. 

Eftersom jag nu vill att mina grabbar ska å ner i vikt och inte upp är det viktigt att jag väljer ett foder som ligger lågt i kolhydratinnehåll, men för den sakens skull inte saknar några andra näringsämnen.

Cliffhanger

Nästa gång blir det jämförelser med andra sorters foder, till exempel storsäljaren Royal Canine. Jag tänkte också snacka lite om utfodringsmängd. 

Det går några dagar mellan uppdateringarna nu. 

Invägningen idag gick bra! Nu har jag ju en slags startvikt sen förra veckan. 

Tarvitz: 7,8kg

Silver: 6,0kg

Crazy crazy! Är riktigt nöjd. Nu känns det som att vi är på väg nånvart. 

Igår var grabbarna och jag i Lund på kvällen. Det är förvånansvärt vad lugna de är, skönt. Hade varit jobbigt med riv och slitkatter. 

Ja, gott folk. Idag har hela nord- och sydvästra Skåne stängts ner på grund av skyfall. Påtvingad lathet!

Lite rubbad dygnsrytm har gjort att grabbarna varit slöare än vanligt idag. Försökte få igång dem nu på kvällskvisten med vippan och en kattmyntaleksak, men det gick sådär. Intresset var mediokert. 

Här har vi grabben Silver och lekstunden med favoritleksaken. 

De har mest legat och sovit på sängen idag. Vi har sovit i soffan, så det jämnar väl ut sig. 

Annars har de börjat klaga och knota lite mer över den minskade matmängden. Det börjar väl märkas nu i deras magar!
 

De senaste dagarna har aktivitetsnivån varit något lägre, eftersom jag spenderat en hel del tid på Lunds Universitet.

Invägningen efter denna veckas arbete gjordes imorse. 

Silver: 6,2kg

Tarvitz: 8,2kg 

Om man går efter dessa resultat har båda alltså gått ner 100g var, enligt tidsplanen! Hurra hurra hurra, säger vi där, men nu kan jag inte vara helt hundra på att min våg har helt  samma inställning som den hos veterinären. Det är lite luddigt helt enkelt. Därför har jag bestämt mig för att göra en ordentlig invägning om ytterligare 3 veckor, då knatar jag och grabbarna ner till veterinären och väger dem där. 

Idag övade vi att gå i trappor. 

Grabbarna flyr när jag tar fram selarna, det är ingen hit att gå ut. När vi är ute på innergårdens halvsunkiga gräsmatta kryper de fram som maskar. Ibland går de in i duv-mode; rumpan så lågt det bara går och halsen sträckt och försiktigt spejande fram och tillbaka. Minsta vindpust är misstänkt. Som att de aldrig varit ute på balkongen förut.

Det blir inte direkt någon motion av att sitta blickstilla i tjugo minuter på en gräsmatta. 

Jag har upptäckt att Tarre kan gå i trappor. Och då menar jag inte rent fysiskt, för det vet jag att båda två kan, men att han vågar. Silver kryper ihop längst ner i trappan och tar varje tillfälle att försöka fly bort till "vår dörr", men ack, alla avsatser ser ju likadana ut och även om man går åt rätt håll ligger vår dörr fortfarande 3 våningar upp. Osis, katten. 

Efter lite slit fick jag släppa in Silver till sambon igen som lät honom jaga efter fjädervippan en stund. Så jag och Tarremannen gick ner till bottenvåningen igen och började om. Och jodå, efter lite lockande och pockande kommer han kravlande upp för trappen, om än med svansen något lägre än vanligt. Efter fem minuter hade vi tagit oss upp hela vägen! Det fick räcka för idag.

Ska försöka fixa bildbevis nästa gång. På fredag är det inväging!

Nu lekte vi i ungefär 20 minuter. Sen blev intresset för min fina, hopknåpade vippa svalt.

När jag jobbade kvällspass på vandrarhemmet igår hade jag tid att göra lite efterforskningar. Efter en del läsande insåg jag att min tidsplan för att få ner katterna i vikt kanske är lite pessimistisk. Det här hittade jag på www.vetzoo.se

"Väg din katt innan du påbörjar bantningen och bestäm en målvikt. Målvikten bör inte vara lägre än 85 % av startvikten. Inom 3 månader ska målvikten uppnås. Väg katten varje vecka under bantningsperioden och sträva efter att katten har gått ned 1-2% av startvikten per vecka. Katter ska inte bantas snabbare än 2 % i veckan."

Om jag ska följa detta citat som fakta innebär det att mina katter ska inom tre månader ha tappat 15% av sin nuvarande vikt. För Silver, som "bara" ska tappa 1 kg, gör detta varken till eller från, 1kg är ca 20% och han kommer med största sannolikhet att nå målvikten efter 4 månader om jag ska tro på ovanstående.

Tarre däremot, ska tappa 1,24 kg på 3 månader. Det är ungefär 1hg i veckan. Så, om ungefär 7-8 månader bör han vara nere på sin optimala vikt - 5,5kg. Ja, det är ju bara att hoppas att jag anstränger mig tillräckligt mycket!

Idag körde vi motion genom vipplek. Här lever grabbarna verkligen upp till sin rastyp. Läst på www.ragdollklubben.se:

"Den vill ogärna motionera mer än nödvändigt, men är för den skull ingen "prydnadskatt". De flesta ragdollkatter uppskattar lek och bus lika mycket som en annan katt, men lekarna brukar hålla sig inom lugnare former."

Ja. Och precis så är det. Det är inte som att de jagar vippan, oh nej, vippan ska komma till dem. Då, och bara om det kommer tillräckligt nära, är det värt att göra ett litet utfall. Möjligen hoppa.

Detta är nyckeln till Silvers motion. Han är inte matmotiverad, däremot gillar han att leka med fjädrar. Såhär såg det ut ungefär:

Tjockis (Tarre) och farsan (Silver) har idag inlett kampen mot fetman. Eller ja - jag har tvingat dem att banta. 

Under dagen portioneras det ut 20g mat per katt, vid tre tillfällen. Vid lunch var stämningen på gränsen till ohållbar. Klockan halv två fick de sitt andra mål mat för dagen. Stämningen lättade något.

Eftersom jag inte är hemma idag utan låter en restrött sambo sköta matningen blir det ingen aktivering i samband med utfodringen, men jag tänkte att jag skulle presentera mina två hjälpmedel: bollen och pyramiden. Dessa har jag haft sen tidigare och använt mig av när Tarre var liten kattunge och glufsade i sig allt foder på en gång så att han fick ont i magen. 

Här har vi dem - mina hjältar! Bilderna är lånade från Google, men de är exakt såna här jag har i köket därhemma.

Pyramiden kostar ca 90kr lite beroende på var man köper den. Den är gjort i hårdplast och ungefär 11cm hög. Den har en tyngd i botten (ungefär som vissa McDonald's-leksaker hade när man var liten!) vilket gör att den hela tiden vill tillbaka till upprätt utgångsläge. Katten kan bonka och klonka med tassarna för att försöka välta pyramiden och på så sätt få ut maten, men den vickar hela tiden tillbaka till upprätt läge. 

Silver ratar den här totalt, varför skulle han behöva kämpa? Hur kan jag tro att han över huvud taget skulle vilja smutsa ner sina vita, fluffiga tassar och sina rosa, oförstörda trampdynor genom att pilla och kladda med maten? Nej, icke! 

Tarre diggar den. Mat, liksom. 

Bollen heter Slim Cat om jag inte minns helt fel, den var också lite dyrare, ca 130kr i butik. Den har en diameter på kanske 10 cm och ett lock på ena halvan som man kan öppna och hälla ner maten i. Andra halvan har två skikt som har matchande hål där det övre går att vrida så att man kan ställa in hur stora dessa hål ska vara. Den är väldigt smidig, rullar fint och släpper ut allt man stoppar ner i den (nästan). 

Silver har inte ens bemödat sig titta på den här. Den ständigt avmätta blicken och det alltjämt bortvända ansiktet talar för sig själv. 

Detta är Tarres favorit, han lekte ut maten ända till midnatt igår. 20g i små omgångar, perfekt för hetsätande katter!

- Fått spö idag, skrev jag till sambon på Fb.

- Fiskespö? skämtade han.

- Kattspö, svarade jag.

Och så var det. Den årliga kontrollen och vaccinationen hos veterinären hade nog inte lika stor påverkan på katternas dag som den hade på min. För dem var det lite kläm och känn, lite lyssna på hjärta och lungor (fast Tarre spann så mycket att veterinären hade svårt att höra) och ett stick, sen somnade de när de kom hem. För mig var det betydligt mer traumatiskt.

Sen förra året har jag vetat att Tarre varit lite tjock, och vi har försökt - som vi har försökt! Det är inte helt lätt att få en katt att tappa i vikt.

Så när nu veterinären bestämt såg mig i ögonen och förklarade att min lilla tjockis behövde tappa tre kilo hamnade hjärtat nere i magen. Tre kilo är väldigt mycket för en katt, och på honom är det en tredjedel av kroppsvikten, i princip.

Det är som att jag som är 165 lång skulle väga 90kg..... Det blir lite mer dramatiskt när jag jämför med mig själv. 

Jaha. Och Silver behöver tappa 1 kg. Inte lika mycket, men ändå för mycket. 

Hur har detta gått till? Hur kunde jag låta det hända? Hur ska jag få dem att gå ner?

De första två frågorna får jag lämna utan svar. 

Den tredje är det tänkt att jag ska besvara nu, sen och senare. Mitt mål är att vid nästa årskontroll ha fått ner Silver till sin målvikt och Tarre till 6,5kg. 

De äter just nu Acana Pacifica, och enligt veterinärens rekommendation 60g vardera om dagen. Försök till aktivering i samband med deras frukost och middag, och uteträning!

Häng på så ser vi hur det går.